 |
 |
 |
 |
 |
|
Korrosionshärdighet hos rostfritt stål |
 |
|||||||||||
| Det finns två huvudgrupper av rostfritt stål, rostfritt stål 18/8 och kromstål. Vanligast är att man använder rostfritt kromnickelstål 18/8. I vissa fall används också det rostfria kromstålet. Rostfritt kromnickelstål 18/8 18/8, som är en vanlig populär beteckning, är grundat på legeringens innehåll - 18% krom, 8% nickel. Resterande är i princip järn. Kromet ger rostfritt de egenskaper, som gör det beständigt mot angrepp. Vid tillsättning av en viss mängd krom (> 12% krom), fick stålet en betydligt bättre förmåga att bli passivt d.v.s. bilda passivskikt. Nickel används för att ytterligare förstärka stålets beständighet mot angrepp. En fördel är också, att materialet blir mjukare och då är lättare att bearbeta. Rostfritt 18/8 är det material, som används när man önskar ha optimal rostbeständighet inom hushållet. Med rostfritt menas, att det har en hög rostbeständighet men däremot INTE att den aldrig kan rosta. Det finns även syrafasta rostfria stål, som används när man önskar ha optimal rostbeständighet, där man har en högre nickelhalt samt några procent molybden. Dessa används vid stora påfrestningar inom kemiska industrin. De är emellertid otänkbara att använda till hushållsartiklar av flera skäl. Rostfritt kromstål Det så kallade kromstålet innehåller i allmänhet omkring 14% krom. Det är dock så, att kromstål är mindre rostbeständigt än rostfritt 18/8-stål, vilket beror på att kromstålet har en lägre kromhalt samt att det bl. a. saknar nickel. Rostbeständighet Rostfritt stål är som sagt inte rostfritt i ordets rätta bemärkelse. Däremot har det en högre rostbeständighet, noterbart är också att det finns en mängd olika rostfria kvaliteter, som har en varierande rostbeständighet. Passivitet Termen passivitet förekommer i metallsammanhang. Det innebär, att en del metaller har en utpräglad förmåga att skydda sig mot angrepp från luft och vatten med upplösta kemikaler. Kännetecknande för de rostfria stålen är, att de med få undantag har en kromhalt på över 12%. Det anses, att beständigheten beror på en osynlig hinna - kromoxid. Denna oxidhinna är i hög grad kemiskt resistent. Det fordras en närvaro av syre för att den skall uppkomma och även för att underhålla den. När korrosionsangrepp förhindras på detta sätt, säger man att stålet är i passivt tillstånd. I icke oxiderande (syrefattig miljö) kan inte ett passivt skikt bildas. Det heter då att stålet är i aktivt tillstånd. För att förbättra stålets motståndskraft kan man då tillsätta andra legeringsämnen, t. ex. nickel, molybden och koppar. Verkan av kromet blir då mindre väsentlig. Det innebär, att rostfritt stål i "rätt" miljö i kombination med en god polering och rätt skötsel ger en hög beständighet. Korrosion Det finns ett antal olika typer av korrosion. Sammanfattningsvis kan man konstatera, att orsaken till de olika typerna i grund och botten är bristande passivitet hos stålet. Normalt, när det passiverande skiktet skadas på något sätt, bildas det spontant ett nytt under förutsättning att syre finns i omgivningen - så en repa eller ett slag är som regel inte någon katastrof. Värre är det med vissa ämnen (syror, salter mm), som har förmågan att bryta igenom det passiva skyddande skiktet och dessutom motverkar, att ett nytt skikt bildas. Om sådana ämnen får verka tillräckligt länge och under ogynnsamma förhållanden (t.ex. om syretillförseln hindras), kan en frätskada uppstå. Den rostfria ytan får t.ex. svarta små gropar på knivar, fläckar (ofta blåskimrande) på kokkärl och ibland t.o.m. rostutfällningar. Korrosion kan uppstå av bl.a. följande orsaker: - Vanligt koksalt har korroderande verkan, som blir större när sura produkter förekommer samtidigt (lågt pH-värde) och det är vanligt i hushåll. - Kontakt i fuktigt tillstånd med andra metaller (galvaniskt element), då spänningsskillnader mellan metallerna uppstår. Tillfällena till en sådan kontakt är många i ett hushåll - i diskmaskiner, på diskbänkar... - Ämnen som angriper rostfritt stål - lättast kromstål - jämnt över hela ytan. En sked av kromstål , som t. ex. får stå i rabarbersoppan över natten, får en grönaktig beläggning och när man rengjort skeden är ytan etsad och glansen borta. Oxalsyran i rabarbern har gett upphov till frätningen. Det finns alltså vissa risker för rostfritt stål i ett hushåll. Kromstål är mera utsatt än 18/8-kvaliteten. Källförteckning Webbsidor: www.mat.chalmers.se/kurser/mmk025/ www.avestapolarit.se www.aquasoft.se/rostfritt-2.htm www.jernkontoret.se www.ne.se Böcker: Electrochemistry Carl H. Hamann ,1998 |
|||||||||||||
SteelPool Sweden AB, Vägmästarvägen 2 , 635 02 Eskilstuna ,016-14 99 30, info@steelpool.se |
|||||||||||||